Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Rasool Awla

Doktorand

Rasool Awla
Doktorand
rasool.awla@socwork.gu.se
031-786 6380

Rumsnummer: K232
Postadress: Box 720, 40530 Göteborg
Besöksadress: Sprängkullsgatan 21-23 , 41123 Göteborg


Institutionen för socialt arbete (Mer information)
Box 720
40530 Göteborg
www.socwork.gu.se
socarb@socwork.gu.se
Fax: 031-786 1888

Besöksadress: Sprängkullsgatan 25 , 40530 Göteborg

Om Rasool Awla

Bakgrund
1. Tvåårig högskoleutbildning i journalistik
2. Kandidatexamen i statskunskap
3. Magisterexamen i statskunskap
4. Kandidatexamen i sociologi
5. Magisterexamen i sociologi

Avhandlingsprojekt
Hedersrelaterat våld och förtryck.
Ungdomar, familjer och familjearbete i hedersrelaterade konflikter.

Min forskning handlar om hedersrelaterat våld och förtryck. Den har två huvudsyften. Det första syftet är att analysera och förklara hedersrelaterat våld och förtryck och beskriva hur de utsatta personerna själva upplever grunderna till problemet. Det andra syftet är att bidra med kunskap om de faktorer som gör det lättare och de som gör det svårare att bedriva familjearbete i hedersrelaterade konflikter. Familjearbete, förändringsarbete eller medling är en process som i de flesta fall består av ett antal möten mellan socialarbetare, de utsatta personerna och deras familjer. Syftet med familjearbete är att lösa det problem som har uppstått.

Många personer, främst flickor med utländsk bakgrund, upplever att deras familjer kränker deras mänskliga fri- och rättigheter för familjehederns skull. Hedersbrott har blivit ett stort problem även för samhället, då företeelsen utmanar demokratin, rättssäkerheten och jämställdheten i landet. Idag finns skyddade boenden och andra typer av hjälp och stöd för personer som flyr från sina familjer. Svensk och europeisk forskning visar att långvariga skyddade boenden inte är någon bra lösning och därför efterlyses familjearbete och liknande insatser.

Ett skäl till att familjearbete anses vara viktigt är att många ungdomar som bor på skyddade boenden återvänder till sina familjer på egen hand. Om återvändandet sker genom professionellt familjearbete, kan risken minska för att de faror som den utsatta rymde ifrån, upprepas. Ungdomar som placeras på skyddade boenden mår psykiskt mycket dåligt, framförallt initialt; dels på grund av att separationen upplevs som smärtsam, dels för att de får skuldkänslor eftersom de upplever att de har svikit familjen. Forskningen menar också att de som återknyter kontakten med sin familj mår bättre, medan de som inte gör det, mår sämre. Det enda som i längden tros skydda unga som placeras på skyddade boenden är att konflikten mellan dem och deras familjer överbryggas.

Trots det stora behovet av och de stora vinsterna som familjearbete bedöms kunna leda till, har det varken i Sverige eller i något annat europeiskt land forskats på det här området. Det finns inga studier med huvudsyftet att utvärdera effekterna av familjearbete och liknande metoder, när metoderna har använts för att lösa konflikten mellan den som utsätts för hedersrelaterat våld och förövarna. Enstaka studier har berört effekterna av familjearbete, medling och liknande metoder i hedersrelaterade konflikter men syftet har överlag varit att beskriva en verksamhet; inte vilka effekter den har haft. De här studierna har dessutom haft olika begränsningar och brister, varför inte några entydiga slutsatser kan dras. Enstaka utvärderingar som finns, fungerar inte som metodstöd för socialtjänst och andra som kommer i kontakt med hedersrelaterad problematik.

Forskningen består av två delstudier. En av dem kommer att bygga på intervjuer med cirka 20 ungdomar, företrädesvis de som bor eller som tidigare har bott på ett skyddat boende. De som ska intervjuas är personer som har fyllt 15 år och anses ha utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. De ska också vara svenska medborgare eller ha permanent uppehållstillstånd. För att genomföra den andra delstudien ska några socialarbetare, alltså socialsekreterare, familjebehandlare och personer som arbetar på kvinnojourer och skyddade boenden intervjuas. Vidare ska även skolkuratorer, skolsköterskor, skolpsykologer och anställda inom ungdomsmottagningar, som har kommit i kontakt med ungdomar som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck, intervjuas.

Sidansvarig: Jenny Meyer|Sidan uppdaterades: 2016-11-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?