Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Funktionshindrade skadas oftare i bostaden

Nyhet: 2018-01-12

Fallolyckor är den största skaderisken i bostadsmiljön och särskilt märkbart är detta bland personer med funktionsnedsättningar. Det visar en ny studie om förebyggande åtgärder för att göra bostaden säkrare i framtiden.

I studien, som genomförts av Chalmers och Göteborgs universitet, undersöks hur ålder och fysiska funktionshinder påverkar skademönster i hemmet. Resultatet visar att fallolyckor är den vanligaste orsaken till skada och att de flesta skadade sig i bostadsrum, så som vardagsrummet eller sängkammaren. För personer med funktionsnedsättning var detta än mer märkbart, särskilt i åldersgruppen 20–64 år. Olyckor var dubbelt så vanligt i bostadsmiljön jämfört med andra skadeplatser i kommunerna, som sport- och idrottsanläggningar samt i trafiken.

Studien identifierar risker i bostaden, särskilt för människor med funktionshinder. Mellan åren 2001–2015 analyserades 168 200 olyckor (läkarbesök på akutmottagningar i Skaraborg) varav 62 700 inträffade i bostadsmiljön. Av dessa olyckor drabbades 1 300 personer med funktionshinder. Fler män skadades i de yngre åldersgrupperna under 65 år, medan betydligt fler kvinnor skadades i de äldre grupperna 65 till 85 år och äldre. Detta speglar bland annat att andelen kvinnor i befolkningen ökar i de äldsta åldersgrupperna. 

Det var vanligare att personer med funktionshinder skadade sig i bostaden, skolan och i offentliga lokaler (sjukvård, annan service) jämfört med personer utan funktionshinder. Att falla var den vanligaste orsaken till skada. Cirka 47 procent av alla olyckor utgjordes av fall. Barn och äldre drabbas mest. Denna skadeorsak var vanligast även hos personer med funktionshinder utom för de allra äldsta.

Studien fann två särskilt skadedrabbade platser i bostaden: innertrappor där barn med funktionshinder bodde samt badrum för personer med funktionsnedsättning. De flesta personer som var utsatta för olycksfall skadade sig dock i vardagsrummet eller i sängkammaren. För funktionshindrade var detta än mer märkbart, särskilt i åldersgruppen 20–64 år.

I studien konstaterar forskarna att personer med funktionshinder och äldre utan funktionshinder har mycket att vinna på att säkerhetsfrämjande åtgärder genomförs i hemmen. Detta gäller särskilt insatser som hindrar ett fall och minskar konsekvenserna av ett fall. För att rätten att behålla sitt oberoende och sitt självbestämmande ska kunna bestå rekommenderas också en rad passiva åtgärder, till exempel forskning och utveckling av energiabsorberande/stötupptagande golv samt andra automatiserade åtgärder som kan minska skaderisken.

Studien Injury events sustained in residential environments: Age and physical disability as explanatory factors for differences in injury patterns in Sweden är publicerad i den internationella vetenskapliga tidskriften Housing and Society http://dx.doi.org/10.1080/08882746.2017.1393284

Studiens författare:
Charlotta Thodelius, doktorand, Chalmers tekniska högskola.
Robert Ekman, docent, Chalmers tekniska högskola.
Jörgen Lundälv, docent, Göteborgs universitet.
Hans Ekbrand, PhD, Göteborgs universitet.

Studien ingår i ett MSB finansierat forskningsprojekt Riskgruppanalys och fallstudier av olika skadehändelser i hem- och boendemiljö.

 

AV: Hans Ekbrand. Bearbetning: Jenny Meyer

Sidansvarig: Jenny Meyer|Sidan uppdaterades: 2014-08-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?