Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny forskning i startgroparna efter beviljade forskningsmedel

Nyhet: 2018-08-28

Spännande forskningsprojekt står nu i startgroparna efter att finansiärerna Forte, Formas och Stiftelsen Allmänna Barnahuset beviljat forskningsmedel till flera av institutionens forskare.

Mikaela Starke har tillsammans med Katarina Hollertz och Tina Olson beviljats forskningsmedel från Forte för projektet "Vägar till arbete för långtidsarbetslösa: en jämförelse av kommunala och privata arbetsmarknadsinsatser, effekter, mekanismer och implementering." Detta inom ramen för Fortes 10-åriga nationella forskningsprogrammet för tillämpad välfärd.

Studiens syfte är att undersöka och jämföra mål, innehåll, utformning och effekter av de olika program som ges inom den kommunala socialtjänsten samt inom vinstdrivande och icke vinstdrivande privata organisationer. Forskarna vill bland annat undersöka vilka programkomponenter och andra faktorer som bidrar till att deltagarna kommer in på arbetsmarknaden, samt vilka resultat som nås vad gäller att öka deltagarnas sociala kapital, delaktighet och självtillit. Studien förväntas bidra till att socialtjänsten får mer kunskap om vilka program som är framgångsrika för att deltagarna ska komma i arbete.

Torun Österberg har beviljats forskningsmedel från Formas för forskningsprojektet "För vem byggs staden? En studie av målkonflikter, flyttmönster och levnadsvillkor i den förtätade staden". Detta tillsammans med Catharina Thörn och Helena Holgersson från institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.

Studien fokuserar på den samtida urban- och bostadspolitiken, som i allt högre grad präglas av övergripande mål om att använda bostadsbyggnationen för att å ena sidan stärkastadens konkurrenskraft och öka tillväxten och å andra sidan planera för social hållbarhet och skapa ökad jämlikhet i staden som helhet. Studien kommer att knyta an till internationell forskning som visat att det finns en spänning mellan dessa mål. Forskargruppen har valt att studera Göteborg eftersom staden har gjort en exceptionellt kraftfull satsning på bostadsbyggande, inte minst i de stadsdelar som både geografiskt och ekonomiskt befinner sig mellan innerstad och ytterområde.

Syftet med studien är att genom en empiriskt grundlig analys fördjupa förståelsen av hur potentiella målkonflikter hanteras lokalt och vad prioriteringarna får för konsekvenser för stadsdelarnas utformning och dess befintliga invånares levnadsvillkor, samt för den sociala skiktningen i staden som helhet. Studien är mångmetodologisk med fokus på 1) övergripande policyanalyser av hur kommunens målsättningar översätts i konkret planering, 2) kvantitativa analyser av flyttmönster med ett särskilt fokus på vilka som flyttar in och vilka som flyttar ut 3) intervjuer med låginkomsttagare med avseende på deras livsvillkor och vardagsstrategier.

Tina Olsson har beviljats planeringsanslag från Stiftelsen Allmänna Barnhuset för studien ”Take Charge för ungdomar inför övergången från samhällsvård till det vuxna livet - en genomförbarhetsstudie.”

Projektet kommer att undersöka den stödjande interventionen ”Take charge” i svensk kontext, med fokus på ungdomarnas skolgång och sysselsättning. Insatsen är baserad på coaching och syftar till att utveckla självständighet, självbestämmande, kontakt med det sociala nätverket samt utveckling av färdigheter, kunskaper och förmågor. ”Take charge” kommer ursprungligen från USA och har där visat på god effekt. Materialet består av enkäter och fokusgruppsintervjuer med ungdomar som tidigare varit placerade samt personal inom socialtjänst.

Syftet med studien är utveckla stödet som erbjuds ungdomar i övergången från en placering till eget boende.

Therése Wissö har beviljats forskningsmedel från Stiftelsen Allmänna Barnhuset för att genomföra studien ”Placerade barns delaktighet vid uppföljning av vård i familjehem och HVB-hem.”

Syftet med studien är att studera HVB-barns delaktighet i samtalen med socialsekreterare. Therése Wissö kommer att titta på hur den information som barnet framhåller tas i beaktning för insatsens fortsatta utformning alternativt avbrott. I fokus är vilka delar av barnets placering som lyfts i samtalet men också vilka sätt som kommunikationen förs på och om det ges tillgång till alternativa kommunikationsmedel. Målet är att analysera samtal med cirka 20 barn genom ljudinspelningar. Materialet består också av intervjuer med barn och socialsekreterare.

Foto: Spectra Bild

AV: Jenny Meyer

Sidansvarig: Jenny Meyer|Sidan uppdaterades: 2014-08-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?