Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Relationen mellan barn och föräldrar påverkas negativt av att leva på distans

Nyhet: 2018-05-28

Hur ger mammor eller pappor omsorg på distans efter att de migrerat till Sverige från Polen och Rumänien? Innebär migrationen att familjerelationerna förändras över tid? Frågorna besvaras i ett forskningsprojekt om migrerade familjers strategier för omsorg på distans.

- Framstående är att alla arbetsmigranter som vi intervjuat utgår från sina egna barn, d.v.s. att barnens närvaro är väldigt påtagligt när de pratar om anledningen till att de kom till Sverige. Sett ur ett barnperspektiv väcker detta många frågor, säger forskarna Charlotte Melander och Oksana Shmulyar Gréen, som genomfört studien tillsammans med professor Ingrid Höjer, Göteborgs universitet.

I det FORTE-finansierade forskningsprojektet Ett gränslöst föräldraskap i det utvidgade Europa: migrerande familjers strategier för omsorg har de intervjuat arbetsmigranter, NGO:s och myndigheter. Forskarna har dessutom genomfört en analys av policy kring socialförsäkring, uppehållsrätt och EU-direktiv.

Hur omsorgen om barnen organiseras under förälderns frånvaro visar sig var ett resultat av förhandling mellan föräldrar och släktingar. Det är få föräldrar som vänder sig till barnen själva för att diskutera migration som en utväg. De flesta föräldrar som forskarna intervjuat har återförenats med sin familj i Sverige eller planerar att göra det så fort omständigheterna tillåter detta. Ett fåtal fäder har inga planer på att återförenas med sin familj i Sverige.

Studien visar att relationen mellan barn och föräldrar påverkas på ett negativt sätt av att leva på distans. Flera föräldrar berättar att de förlorat mycket i kontakten med sina barn och att det är svårt att ta igen förlorad tid vid en återförening. Omställningen för barnen visar sig vara allra störst om det är modern som migrerat.

- Historier från föräldrar om att ”jag övergav mitt barn” återkommer i flera av migranternas berättelser.

Barn som kände sig övergivna yttrade detta genom att visa motstånd i olika situationer, avvisa föräldern som migrerat och istället lyssna mer på den förälder som stannat hemma.

Studien visar också att återföreningar möjliggörs av föräldrars övergång från informellt till formellt arbete, personnummer, uppehållsrätt och tillgång till socialförsäkringssystemet, egen bostad och ett eget hyreskontrakt i Sverige.

Studiens resultat finns publicerad i artikeln Family obligations across European borders: negotiating migration decisions within the families of post-accession migrants in Sweden, Palgrave Communications.
DOI: 10.1057/s41599-018-0084-x

För ytterligare information, kontakta:

Charlotte.melander@socwork.gu.se

Oksana.shmulyar@socav.gu.se

Foto: Pixabay Free Images

AV: Jenny Meyer

Sidansvarig: Jenny Meyer|Sidan uppdaterades: 2014-08-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?