Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Skolprestationer och utbildningssituation för barn och ungdomar placerade i familjehem eller på institution

Projektet är ett samarbete mellan Institutionen för socialt arbete och Institutionen för Pedagogik och specialpedagogik och finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).

Projektet startas under 2013.

Deltagare i projektet
Projektledare är professor Ingrid Höjer, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Övriga deltagare i projektet
universitetslektor Helena Johansson, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, professor Jan-Eric Gustafsson, institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, professor Christina Cliffordsson, Högskolan Väst/institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, docent Joanna Giota, institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, databansansvariga Bo Nielsen och Åsa Berndtsson, institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

Projektbeskrivning

Projektet bygger vidare på studien Young People from a Public Care Background - pathways to education in Europe (YIPPEE) som bedrevs 2008-2010 och finansierades av EU´s sjunde ramprogram.

Projektet omfattar tre delstudier; den första undersöker effekter av samhälls- och systemförändringar på placerade elevers skolgång, utbildningsvägar och arbete; den andra studerar orsaker till placerade barns underprestation, och den tredje undersöker hur det praktiska sociala arbetet genomförts, vad gäller stöd till placerade barn och unga som syftar till att förbättra deras skolprestationer.

Projektets huvudsyfte är att förbättra kunskapsläget kring vilka faktorer som leder till de låga skolprestationerna. Tre huvudfrågor fokuseras:

  1. förändringar vad gäller skolprestationer och utbildningsvägar för barn och unga födda 1972 – 1992 som varit placerade i samhällets dygnsvård
  2. betydelsen för underprestation av olika typer av placering under olika delar av skolgången, av skillnader i stöd av skolarbetet från hemmet mellan placerade och icke placerade elever, och av flyttning mellan olika skolor
  3. Socialtjänstens insatser för att stödja placerade barns skolprestationer, och samarbete mellan skola, familjehem, HVB-hem och socialtjänst.


I projektet kommer registerdata om placering i samhällets dygnsvård tillsammans med data från de longitudinella databaserna GOLD och UGU att användas. GOLD och UGU innehåller bland annat information om betyg, kognitiva tester i åk 3 och åk 6, utbildningsvägar, och arbetsmarknadsutfall.

Delstudie 1: I denna delstudie söker vi besvara frågan om vilka förändringar som kan identifieras vad gäller skolprestationer och utbildningsvägar för barn och unga födda 1972 – 1992 som varit placerade i samhällets dygnsvård. Analyser skall göras där resultat för placerade barn och ungdomar jämförs med dem som inte varit placerade i dygnsvård. Här ingår betyg från grundskola och gymnasium, samt även val av program på gymnasiet. Även statistik som visar deltagande i vuxenutbildning, utbildning på folkhögskola, deltagande i arbetsmarknadsinsatser, samt utbildning på universitet och högskola skall ingå i analysen.

Delstudie 2: I denna delstudie vill vi undersöka betydelsen för underprestation av olika typer av placering under olika delar av skolgången, av skillnader i stöd av skolarbetet från hemmet mellan placerade och icke placerade elever, och av flyttning mellan olika skolor. Här kommer kontrollvariabler från UGU att användas i form av de kognitiva test som utförts i årskurs 3 (Kohorterna 1072 och 1977), i årskurs 6, samt också standardprov och betyg i årskurs 9. I datamaterialet GOLD används betygen i årskurs 9 som den första kontrollvariabeln. Detaljerade analyser skall göras med hjälp av uppgifter om placeringar, såsom typ av placering, placeringens längd etc. Även om andelen placerade barn och unga är relativt låg, kommer de stora databaserna att garantera att det statistiska materialet håller för analysen. Varje GOLD-kohort omfattar 3000 - 4750 individer som varit placerade i dygnsvård åtminstone vid ett tillfälle. UGU-materialet omfattar mindre kohorter, med som mest 370 individer som varit placerade i dygnsvård. Vid analysen måste därför vissa kohorter slås samman för att möjliggöra analysen.

En del av analysen i denna delstudie kommer att vara inriktad på betydelsen av ålder vid placeringen. Tidigare forskning har visat att de första årskurserna i skolan är av stor betydelse för framtida skolprestationer, och det finns anledning att anta att placeringar och omplaceringar som innebär byten av skola etc. kan få en negativ inverkan på barns studieresultat. För denna analys kommer material från UGU att användas, som innehåller själv-rapportering om erfarenheter och upplevelser i skolan. Vidare kommer eventuella skillnader mellan placering i familjehem eller HVB att studeras, där data från GOLD kommer att användas.

Delstudie 3 är en studie av socialtjänstens akter. Här avser vi att studera vilka insatser som socialtjänsten har vidtagit för att stödja placerade barns skolprestationer, och samarbete mellan skola, familjehem, HVB-hem och socialtjänst, och hur har dessa insatser beskrivits i akterna.
De frågor som vi söker svar på i aktstudien är följande:

  • Vilka beslut har fattats och vilka insatser har gjorts avseende utbildning och skolprestationer för placerade barn och unga?
  • På vilket sätt och i vilken omfattning har socialtjänsten uppmärksammat placerade barns och ungas utbildning och skolprestationer?
  • Hur har flyttning från en skola till en annan genomförts då barn och unga placeras på annan ort?
  • Vilket stöd har givits till placerade barn och unga vad gäller utbildning och skolprestationer?
  • Hur har samarbetet utformats och genomförts mellan socialtjänst, skola, familjehem och institutioner vad gäller placerade barns utbildning och skolprestationer?
  • Hur beskrivs skolerfarenheter, aktuell situation i skolan, samt planer för framtida utbildning placerade barn och unga i akterna?
  • Vilka diskursiva förändringar kan iakttas i beskrivningar, motiveringar och beslut i akterna rörande placerade barns och ungas utbildning och skolprestationer?
  • Hur är diskursiva förändringar kopplade till förändringar i samhällsdiskursen, i organisationen och i arbetsmetoder?


I delstudie 3 skall 40 akter från kohorterna 1967, 1977, 1987 och 1992 studeras. Ett kriterium för att studera akten är att barn och unga skall ha varit placerade i samhällets dygnsvård i minst 12 månader. 20 av placeringarna i varje kohort skall vara gjorda innan den unge fyllde 13 år, och 20 skall vara efter det att den unge blivit 13 år. Ett representativt urval av kommuner skall göras i Västra Götaland.

 

Sidansvarig: Jenny Meyer|Sidan uppdaterades: 2013-04-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?