Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Verksamhetsförlagd utbildning

På den här sidan finns information för dig som är student på socionomprogrammet och vill veta mer om den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). 

Vad är VFU?

Socionomutbildningen innehåller både kurser förlagda till universitetet och delar som genomförs i en verksamhet. Den mer praktiskt inriktade kursen kallas verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och pågår under 20 veckor under programmets femte termin. Studentens bas för studierna är en verksamhet där socialt arbete bedrivs och där en erfaren socionom fungerar som handledare för studenten. Under kursen förväntas studenten utveckla sin kunskap om socialt arbete, socionomens yrkesroll och vidare utveckla sin initiala professionalisering. 

VFU-kursens omfattning

VFU-terminen omfattar 20 veckor. Eventuell förskjutning på någon vecka medges av institutionen och bör i så fall överenskommas mellan dig och studenten.

Lärandemål

Efter avslutad VFU-kurs förväntas följande av studenten:

Kunskap och förståelse

Beskriva hur olika kunskapsbaser (teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap) används och integreras i det sociala arbetet

Redogöra för och analysera kontextuella och organisatoriska förutsättningars betydelse för socionomens handlingsutrymme och yrkesroll

Färdighet och förmåga

Identifiera, motivera och självständigt tillämpa olika teorier och metoder i socialt stöd och förändringsarbete, framförallt med beaktande av ålder, kön, etnicitet och klass

Identifiera och analysera problem och resurser, samt iförekommande fall föreslå beslut och insatser

Etablera, upprätthålla och avsluta relationer samt visa förståelse för processer i socialt arbete

Identifiera viktiga samverkanspartner och ge exempel på former för samverkan med dessa

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Problematisera det sociala arbetet utifrån de praktiska erfarenheter som kursen Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ger, samt visa förståelse för de upplevelser brukaren kan ha av det sociala arbetet med särskilt beaktande av klass, kön, etnicitet och ålder

Reflektera över och kritiskt granska etiska dilemman, konflikter och maktförhållande i det sociala arbetet

Analysera och kritiskt granska hur organisationens, professionens och egna normer, värderingar och attityder påverkar mötet och relationen med målgruppen samt samverkan med övriga yrkesgrupper

Visa empatisk förmåga och kritiskt reflektera över hur den egna personen påverkar och påverkas av det sociala arbetet

Identifiera och värdera sin förmåga att omsätta teoretiska kunskaper och färdigheter i praktisk handling, samt tydliggöra framtida kunskapsbehov inom socialt arbete

Studenternas akademiska uppgifter under VFU

Under VFU-terminen deltar studenterna i fem obligatoriska seminarier. De planerar och genomför också fältbesök för studenter på termin 1.

Dessa uppgifter kompletteras med följande skriftliga inlämningar:

Individuell lärandeplan

Lärandeplanen formuleras av studenten i nära samråd med sin VFU-handledare. Denna ska innehålla en planering över vilka arbetsuppgifter studenten kan tänkas observera, planera och utföra under terminens gång. EN tydlig koppling till kursens lärandemål ska finnas. Lärandeplanen ska också innehålla ett kontrakt mellan student och handledare.

Reflektionsprotokoll

Studenterna visar för läraren vad som togs upp på de studentledda seminarierna och hur det som togs upp kopplas till kurslitteraturen.

Individuell skriftlig reflektionsuppgift

Studenten ska beskriva och reflektera kring en situation, ett fall, ett fenomen eller dylik med hjälp av litteraturen. Reflektionsuppgiften är på åtta sidor och behöver därför vara mycket avgränsad. Studenten gör med fördel råd om vilket tema som ska behandlas med sin VFU-handledare, men kan i slutändan välja fritt.

Studiehandledning

Studenten ska också förbereda sig på handledningstillfällen med sin handledare. Studiehandledningen innehåller tre metoder:

Observationsreferat

Syftet med att göra ett observationsreferat är bl.a. att studenten tränar sig i att observera och analysera olika professionella situationer. Studenten skriver ner en detaljerad återgivning av en speciell kort situation som den observerar. Ett observationsreferat kan fokusera på olika saker; kommunikation, maktroller, samtalsmetodik, förhållningssätt m.m.

Observationsreferat kan bidra till att identifiera/studera det tema som den vill skriva om i sin individuella skriftliga uppgift. Observationsreferaten ska tas upp i handledning. Det kan i undantagsfall också vara ett komplement för seminarieläraren/kursansvarig lärare för att bedöma om studenten kan godkännas på kursen. I så fall lämnas dessa in som inlämningsuppgift på Canvas på lärarens begäran.

Processreferat

Syftet med att göra ett processreferat är bl.a. att studenten tränar sig i att uppmärksamma och analysera processer som pågår under ett möte. Det kan också vara ett hjälpmedel för att upptäcka och få information om teman som den vill belysa i sin individuella skriftliga uppgift. Studenten skall under terminen skriva och få handledning på minst två processreferat.

Att skriva processreferat innebär att studenten så ordagrant som möjligt i dialogform skriver ner vad den kommer ihåg från ett samtal/en situation efteråt (= Observationsreferat). Utöver det skall studenten beskriva sina observationer och reflektioner. Den ska också beskriva och reflektera över sina egna och samtalspartners reaktioner. Studenten väljer själv från vilka samtal/möten processreferatet skall skrivas.

Processreferat ska tas upp i handledning. De kan i undantagsfall också vara ett komplement för seminarieläraren/kursansvarig lärare för att bedöma om studenten kan godkännas på kursen. I så fall lämnas de in som inlämningsuppgift på Canvas på lärarens begäran.

Dagboksanteckningar

Ett sätt att reflektera på ett djupare plan kring de erfarenheter man samlar från sin VFU-plats är att skriva dagboksanteckningar. I dagboken gör studenten en kortfattad anteckning över de uppgifter den får under din VFU-kurs, samt sina reflektioner kring erfarenheter. Dagboksanteckningar kan användas för att identifiera syfte och frågeställning för den individuella skriftliga uppgiften samt att fortskridande reflektera kring den frågeställningen. Anteckningarna är också ett bra sätt för studenten att följa sin egen utveckling i arbetet den gör. De används också vid lämpliga tillfällen som underlag till diskussion i handledningen.

Vem ansvarar för vad under VFU-kursen?

Inom VFU-kursen finns flera ansvarsområden och personer som en handledare kommer i kontakt med. På den här sidan beskriver vi rollerna som finns.

Kursansvarig

Kursen har två lärare som har det övergripande ansvaret för planeringen, genomförandet och utvecklingen av kursen. Dessa kallas för kursansvariga.

Ansvariga för platsrekrytering

Uppgiften för dessa är att rekrytera VFU-platser till alal studenter som ska genomföra sin VFU-kurs i Sverige. Detta sker huvudsakligen innan kursens start, men i sällsynta fall också under terminens gång.

Seminarielärare

Under VFU-kursen är studenterna indelade i seminariegrupper, vilka träffas några gånger per termin. Till varje seminariegrupp är en specifik lärare kopplad. När en handledare har frågor eller behov av stöd är det till seminarieläraren hen ska vända sig. Det är också seminarieledaren som handledaren träffar vid mittutvärderingen.

 

Kontakt

Studieadministratör:
vfu@socwork.gu.se

Kursansvariga:
Bett Larsdotter 
tel: 031 - 786 1603
bett.larsdotter@socwork.gu.se

Gisela Reskow
tel: 031 - 786 6381
gisela.reskow@socwork.gu.se

Sidansvarig: Jenny Meyer|Sidan uppdaterades: 2019-12-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?